Om Lady

Lady är en tik av rasen Irish softcoated wheaten terrier. Hon är 96:a, med andra ord så fyllde hon 14 år nu i februari.
Hon älskar allt i matväg men är ganska kräsen när det gäller lek. Pipbollar funkar dock alltid. Hon bor halva tiden hos husse Stefan och halva tiden hos Stefans dotter Camilla. Hos Camilla delar hon lyan på vardagar med tre hanhundar i ålder 5 år, 17 mån och 18 mån. Lady är flockens matriark, något hon själv utsett sig till, och trivs superbra med.

torsdag 11 november 2010

Träning med en dvärgpinscher

Idag var jag och Lady i Ävsjö och tränade koppelgående, inkallning och skvallerträning med en dvärgpinscher på drygt ett år. Det var ett enskilt träningspass, det innebär att jag åker till den hund och ägare som behöver hjälp och vi arbetar enskilt istället för i grupp.

Första passet med en ny hund tar jag aldrig med Lady, men idag visste jag att det skulle gå bra. Och det gick bättre än bra. Lady tyckte riktigt bra om den lilla krabaten. Dvärgpinschern i sin tur visade nya vaktande sidor när han var med gamla Lady, han vaktade nämligen henne mot en annan alldeles för nyfiken vovve.

Jag tog med klickern till Lady, dels för att med hennes hjälp visa hur man klickar in en hund, som vi då skulle göra med dv.pinschern, men även så att hon skulle få lite rolig träning. Hon verkligen älskar klickernträning.

Lady kommer nog få följa med även nästa pass nästa vecka.

tisdag 2 november 2010

Nyklippt!

Den här bilden är tagen med mobiltelefon, så kvalitén är inte den bästa, men man ser ju frillan iaf.

måndag 1 november 2010

Tappat aptiten & dålig i magen

Min far hade lady i helgen och lämnade henne här igårkväll. Han berättade att hon hade varit dålig i magen och velat gå ut och gör nr två ofta. Hon hade inte ätit någon middag och då inte heller fått i sig någon Metacam.

I natt väckte lady mig första gången kl två, andra gången kl halv fem och tredje gången kl halv sju. Hon ville ut. Vid halv sju när vi var ute så var det lite ljusare och jag kunde se ordentligt och det var den vattnigaste avföring jag någonsin skådat hos Lady. :(

Förra veckan någon gång, eller om det var förra helgen så fick hon i sig något ute så hon blev dålig... men det var ju flra dagar sen och hon var bra emellan. Är det måhända så att hennes kropp börjar ge upp nu?

Varken jag eller Lady har sovit mycket i natt. Hon sover som en stock nu. Tyvärr har ingen av oss lyxen att sova hela dagen. Jag ska strax lämna henne hos min far (hon är tryggare i hans hus ensam än hon är i min lägenhet) medan jag är hos sjukgymnasten. Förhoppningsvis kan hon sova då, för sen är det trimmet som gäller. Sista klippningen innan vintern. Hon kommer komma hem i eftermiddag och se ut som något mellan en vit schnauzer och en nakenhund.
Hon har så mycket åldersvårtor och tumörer nu (som hon inte själv känner av) som lyser igenom den ljusa pälsen efter en klippning.

fredag 29 oktober 2010

Värsta lyxen

Just nu är livet inte direkt fy skam för Lady. Jag (hennes matte) är nämligen sjukskriven för Patella luxation och en månad till kommer jag att fokusera på rehabiliteringen och alltså inte arbeta på dagarna.
Det innebär att Lady inte bara har mig för sig själv utan att hon får sällskap varje dag, även om jag ju måste till sjukgymnasten ibland och även passar på att julhandla en del medan jag är sjukskriven. Jag märker en otrolig skillnad i hennes mentala välmående, även om jag också märker att hon verkligen blir äldre för varje dag.

Ni missade väl inte första snön som kom den 22 oktober? Det gjorde sannerligen inte vi. Lady älskar snö.

tisdag 19 oktober 2010

"Var är min lille vän?"

...sa Gustav Svensson på julafton.

Lady har gått runt och letat efter Brown flera gånger ikväll. Hon letar och sen är det som att accepterar att han inte är här längre. Sen efter en stund så letar hon på samma ställen igen. Jag undrar hur lång tid det kommer ta innan hon accepterar att han har flyttat tillbaka hem till sin egen familj(?).

måndag 27 september 2010

värsta morgonen hittills

Den här morgonen har Lady skällt väldigt mycket. Hon skäller för att hon glömmer att jag finns i rummet intill. Så fort jag lyckats lugna henne med vänliga ord tar den inte ens fem min innan hon börjar igen. Minst lilla ljud gör henne orolig igen.

Och ändå så har jag gett henne lugnande, fast det vara bara 45 min sen så det kanske inte har börjat verka.

Jag hoppas verkligen att hon inte ska må så här hela dagen.

Men nu börjar det bli lite föör jobbigt. Jag tycker så synd om henne.

torsdag 16 september 2010

Brown

Lady & jag är hundvakt. Lilla Brown kom hem till oss i tisdags och ska stanna i sex veckor. Första mötet gick över förväntan, men jag hade ju bestämt mig för att det ska gå. Lady brydde sig knappt om Brown till en början och när han morrade så backade hon, vilket aldrig har hänt att hon gjort förut. Hon sa till Brown sen på hemmaplan (vi möttes ute först, jag med Brown och min far med Lady) när han ville lukta i rumpan och sen igår när hon trodde att han var ute efter kattbajset (mm, trevligt..) hon hittade utomhus. Men annars verkar hon ha tagit till sig denna lilla hanhund på ett ytterst märkligt vis.
De bondade ordentligt häromkvällen genom att skälla tillsammans när min far kom hit. Lady började, sen satte Brown igång och när han gjorde det så viftade Lady på svansen på sitt "woho, han stöttar mig!"-sätt.

För att Lady ska lämna Browns mat ifred så ställde jag den på en puff. Hon tar aldrig något ovanför marknivå utan att "fråga om lov" först. Vilket innebär att det värsta som kan hända är att hon står och stirrar på hans mat tills han bli irriterad och börjar skälla.

Lady brukar ju följa med på diverse valpkurser och hennes favoritvalp genom tiderna måste varit den lilla chihuahuatiken som hade samma färg som Brown. Det kanske var henne hon såg i honom som gjorde att första intrycket gick så bra?

Hanhundar kan vara lite väl närgågna men Lady bara sprätte med benen när hon hade kissat klart och så var det inget mer med det.


Det var här kattbajset låg och lura... uj uj.

En allt annat än långsiktig lösning.

för att få Lady att inte skälla och framför allt inte bli så orolig hela tiden så har jag nu införskaffat naturläkemedlet Valerina forte. Jag testade igår första dagen och gav henne en tablett på morgonen.
När vi skulle lugna henne ett nyår gav vi henne fyra tabletter om jag minns rätt så en tablett nu kändes bra. Och det fungerade faktiskt helt ok.
När någon går utanför eller smäller i en dörr så reagerar hon med skall, men det har hon alltid gjort och det kändes bara bra att veta att hon inte var helt bedövad.

Det som hon inte reagerade på var allt annat. Förra veckan reagerade hon på minsta lilla ljud; när en annan hund skadade sig eller suckade högt räckte. Men nu lyfte hon bara på huvudet utan att visa ängslan och ångest.

Skällde hon när jag var ute med grabbarna på fm? Nej, inte nämnvärt. Hon bärjade när vi kom in, men med glädje, ingen ångest. Det vet jag för hon slutade när jag bad henne och belönade henne, utan att börja igen.

Jag ska testa det här nu ett tag, men det är ingen långsiktig lösning, inte alls. Och jag tror inte att jag ska kunna träna henne med hjälp av det heller. Hon är ju faktiskt 14 år.

torsdag 9 september 2010

Åldern ger sig tillkänna allt mer.

Lady har börjat skälla och yla (!?) när hon lämnas ensam. I lördags var jag och handlade i två omgångar, och båda gångerna var jag borta ca 1-1½ timme och båda gångerna stod hon och skällde när jag kom hem igen. Var hon glad att se mig? Snarare hysterisk.
Igår frågade jag målarna utanför om de hade hört något när jag var ute med daghundarna på långsväng och jo, hon hade skällt även då.
Igår när alla hundar hade gått så åkte jag och handlade. Jag gick hemifrån fem över halv sju och kom hem halv åtta och då stod hon och ylade i sovrummet när jag kom hem.

Det finns två alternativ till varför hon inte längre klarar av att vara ensam:
1) hon glömmer att jag har gått och blir orolig, jag vet att hon ibland glömmer att jag är hemma och kommer och letar efter mig och mitt ute på promenad kan hon bli orolig och leta desperat efter mig fast jag är precis 2 m ifrån.
2) det är hennes ökade seperationsångest som nått den här gränsen, hon vill helt enkelt inte att jag går. Hon har ju börjat med att följa en hackihälinen inomhus och att byta rum när jag byter rum och att resa sig när jag reser mig även om jag bara går från köksbordet till diskhon (1 m).

Det är så jobbigt att när man fått kontroll över ett åldertecken, hennes smärta i benen, så visar sig nästa. Jag var tvungen att prata med min far om det här igår. Hemma hos honom hänger hon också efter, så intensivt att han nästan trampar på henne gång på gång, men hon verkar ännu så länge trygg av att bli lämnad ensam en stund.

Om vi för en sekund bortser från det faktum att hon mår dåligt av att bli lämnad och att man bara därför bör göra något så handlar det även om samhället vi bor i.
Han bor i hus, så om hon skäller så stör det ingen, han vill ju att hon skäller på folk som kommer in på tomten eller försöker hitta en väg in i huset.
Men jag bor i lägenhet så hos mig kan grannarna börja klaga.
Naturligtvis går hennes välbefinnande före allt det där, men poängen är att det inte är det lättaste att ta itu med, för ibland måste hon vara själv iaf en timme och innan man hinner göra något åt det så kanske grannarna hinner få mig vräkt (det är ju bara att ringa störningsjouren mer än tre gånger i det här området).

Vi hoppas att det är övergående, men hon blir ju bara äldre så vad är egentligen chansen för det?
Och så minns jag vad man fick lära sig i skolan, visserligen i ett helt annat ämne, än dock: "Ingenting försvinner, allting sprider sig".

fredag 27 augusti 2010

Unghundkurs

Ja igår fick lady följa med på Unghundskurs. Sex slynglar av olika raser men alla i åldern 8-24 månader. Det var många att hålla reda på tyckte Lady som halva passet ägnade sig åt zonförsvar. Om jag inte kände henne så bra som jag gör skulle jag låta henne stanna hemma nästa vecka. men dels så behöver jag henne med och dels så vet jag att nu har hon klargjort vad gränsen går och nästa pass kommer att gå mycket smidigare.

Men det märks att det är unghundar och inte valpar på kursen. Hon är ju annars van vid små parvlar som ännu inte har utvecklat egna zoner att försvara vilket innebär att hon istället kan ägna sig åt en mildare uppfostringsform och att beskydda gruppen (ja det är hennes uppgift på kurs: att larma om främmande hundar kommer och hon får säga ifrån om någon skulle bli för närgången).

Det märktes också vilken av hundarna som hon har träffat på kurs tidigare. Hon var mycket mildare och tolerant mot den shetland sheepdog som gått valpkurs i våras.

torsdag 26 augusti 2010

Torsdagsmys

Idag är Lady nöjd med livet. Hennes favoritvovvar är här: Fonzi & Borka. Bara två daghundar innebär att Lady brukar vilja följa med på alla promenader så vi lägger upp dagen efter henne.








Och ikväll blir det till att följa med på Unghundskurs, hon ska vara min visningshund när jag har klickerintroduktion följt av kontaktövningar och "nybörjar-targeting". Sånt brukar hon tycka är hur kul som helst.

onsdag 25 augusti 2010

Vi avancerat steppandet

Ja efter att ha kommit upp i nästan 30 steg för ett klick kände vi att det var dags att avancera lite. Så nu har jag börjat klicka för att Lady ska ta ett steg åt höger, sitt höger alltså. Ibland tar hon flera på raken, men oftast bara ett. Ännu så länge så gäller det för mig att tajma stegen åt höger mitt i allt annat.
Första passet när jag skulle klicka för ett högersteg fick jag vänta tills hon steppat 30 steg och sen liksom tröttnade och så tog ett steg åt höger av misstag. Under flera pass har hon steppat massor och så rätt som det är tagit ett högersteg och har jag klickat.
Men som ni kan se på videon här så har hon börjat förstå att jag inte klickar för de vanliga steppstegen längre och hon funderar och funderar på vad hon ska ta sig till, och vips så tar hon ett högersteg!


Visst är det roligt när hunden reagerar så direkt på klicket? Hon slutade direkt med det hon gjorde, nästan mitt i steget!

På nästa video så kan ni se hennes högersteg lite tydligare även om man inte ser hennes ben så bra.



Jag använder nästan uteslutande klickern till sånt här. Vi har lyckats använda oss av steppandet i rallylydnaden och då använde jag klickern till just den övningen. Men med klickern måste Lady få tänka helt själv och bjuda på beteenden, annars tycker hon att jag är helkonstig: om jag t.ex. skulle säga sitt och sen klicka när rumpan slår i backen. Det funkar inte för henne. Men det gör inget, för vi har så kul med steppandet så!
Och jag är helt övertygad om att den här typen av träning hjälper henne att skapa nya minnesspår och därmed hjälper att hålla senildemensen i schack.
En sak är säker: de dagar vi tränar Steppa är hon så mentalt till freds att hon mår toppen.

Jag brukar hålla i 10-15 godisar åt gången och klicka upp de, sen ta en paus och se om hon orkar mer. Hon brukar orka 3 omgångar, 4:e tar alltid dubbelt så lång tid för att hon knappt orkar tänka.

Sen är man så här utslagen på fällen i köket.

En lunchpromenad

Är det en katt tro?

När man inte har ont kan man sträcka på benen då och då.
Ja, är man inte en hejjare på att gå fot så säg!
Och hemma väntade resten av flocken, så duktiga så!

Ingen valpkurs för Lady...

Nej den här omgången har jag två kurser som går i varandra. 6 valpar i varje grupp och när vi har hundspråk så är alla tolv valpar samlade men uppdelade i mindre grupper.
Och det blir helt enkelt för mycket för gamla Lady.

Däremot så tror jag att hon ska få följa med på Unghundskursen på torsdagskvällar, men vi får se. Imorgon får hon följa med, då får vi se hur det går.

Kräftskiva

Ja den här tiden på året är det ju kräftskivor i stora drivor.
Det härliga är ju att både matte och husse är med då!

fredag 13 augusti 2010

Metacam

Är det verkligen meningen att hon ska bli såhär jävla hungrig av Metacam?

Hon i princip slickar hörnen och hennes zonförsvar över mat och leksaker har blivit 10 ggr värre.

Jag säger inte att det inte är värt det, för hon mår helt klart 20 ggr bättre, inte minsta tecken på smärta eller stelhet, men man undrar ju.

/Camilla

torsdag 1 juli 2010

5 stycken livliga valpar denna gång

Ja på valpkursen alltså. Lady fick följa med på valpkurs i måndags kväll och ikväll ska hon med igen.
Första gången lägger hon energi på att kommunicera att hon inte vill leka och hälsa. Den här gången var det en (redan) vaktig dogo canario med så det blev en liten konflikt mellan honom och lady när jag och hans husse satt "för" nära varandra enligt våra hundar. Alltså i o m att vi satt nära varandra satt de nära varandra och det ville de inte. Och valpen satt med husse lite bakom oss i ett "bås" kan man kalla det så han kände sig trängd när lady började säga åta honom att backa. Det var precis som om han sa "Det är en jävla vägg här, flytta på dig själv du som har en hel äng framför dig!"

Men mot slutet av passet fattade hon tycke för en rottweilervalp, en liten tik.

Om någon vill följa kursen kan ni göra det här.

måndag 28 juni 2010

Valpkurs får ersätta kvällens rallylydnad

Ja, tyvärr så hade jag redan planerat kvällens kursstart när jag fick veta att Rallylydnadskursen skulle bli av (uppskjuten) så det blir Valpkurs ikväll för mig och Lady.

Både hon och jag längtar efter att träna igen, och det är så mycket roligare i grupp!

Nu under midsommar har vi ju självklart inte hunnit med ett smack. "Bara" god mat och gott sällskap.

tisdag 22 juni 2010

Rallylydnad pass 4 - banor.

Ja idag fick vi börja med banor. Vi fick gå två olika. Det blev mycket vänta eftersom vi gick en i taget; men då pratade vi sinsemellan så det var inga problem för min och ladys del. (Jag pratade alltså inte med Lady utan de andra deltagarna naturligtvis.)

Man tror att två banor inte är så mycket, men det var nog ganska lagom där och då. Det var så mycket runtomkring och det var så varmt också.
Däremot så var ju Lady helt redo för x antal banor till när hon fått vila på tåget och vi hade kommit hem igen.

Hur såg då banorna ut? Jag kan faktiskt inte minnas det så väl. Jag minns bara att den ena var vänstervarv och den andra högervarv och att jag insåg hur korta sträckor det är mellan skyltarna.

Men vi fick bl.a. träna på det här skyltarna:

  • Ligg - gå runt hunden
  • Sitt - gå runt hunden
  • "Tyska svängen"
  • Stopp 1 2 3 steg bak
  • Stopp 1 2 3 steg framåt
  • Enkel slalom
  • Spiral vänster
  • Spiral höger
  • Tempoväxling
  • 360 grader
  • 270 grader
  • Hund framför sitt, höger bakom sitt

m fl.... ja nästan varenda skylt när jag tänker efter. Instruktören hade inte tagit med:

  • Dubbel slalom
  • Hund framför sitt, vänster runt Sitt
  • Sidosteg höger

Var det ngn mer? Nej, det var nog bara de hon inte tagit med.

Och så fick vi avsluta första banan med Temposkylten Snabb fart och den andra banan med skylten nedan:


Något som jag förstod lite bättre idag var att hantera kopplet och vad varje pil betyder på skyltarna. jag visste ju vad skyltarna betydde, men inte varje en skild pil.
Skönt att man lär sig något iaf. :P

Angående kopplet så ska jag inhandla ett halsband till Rallylydnaden och så ska jag byta kopplet jag använder mot ett som är bekvämare i händerna.
Jag har ju alltid sele på Lady eftersom att det är mer ergonomiskt riktigt och eftersom att jag märkt hur bra hon trivs i det jämfört med halsband. Men jag ska testa att ha halsband här eftersom att kopplet då glider med bättre. Vi kommer nog aldrig tävla, men på tävling är det krav på halsband.

De resterande passen blir det ingen Rallylydnad för oss, men vi kommer att få komma dit till Hundoasen och träna med instruktören på tu man hand när det passar alla parter. Det var ju så att när vi anmälde oss skulle kursen startat i april och således ha varit klar nu innan semestertider...
Sen kommer förhoppningsvis jag och Ingegerd - lagotton Fonzis matte - att ses med hundarna och träna regelbundet.

Så mer inlägg i ämnet blir det definitivt, och förhoppningsvis med lite bilder och filmklipp också. :)

måndag 21 juni 2010

I'm stunned

Idag på morgonen när min pojkvän skulle gå hemifrån mig så hör jag från hallen hur han säger "Laadyyy..." med lite trött ton. Mest för att markera för mig att "min hund" gör något hon inte får.
och jag går för att se efter, men jag hinner inte ut genom grinden i köket knappt förrän vi står mittemot varandra. :O
Hon står alltså i hallen på andra sidan grinden och Zack, pinschern, står på kökssidan av grinden. Det här är två hundar som aldrig kan se varandra utan att mucka gräl. D v s så har det alltid varit tidigare. I am stunned.
Jag bad lady gå till sin bädd och berömde pinschern, sedan gick jag till lady och gosade lite med henne.

Rallylydnad: ändrad taktik. (Övningarna från pass 3)

Ja, det började egentligen med att jag insåg att jag inte kan avvara hela timmar eller ens hela halvtimmar för fokuserad träning på rallylydnadsmomenten. Så under helgen har jag lagt in en övning här, en övning där när vi har varit på promenad, eller mellan kurser... Och ni anar inte hur fokuserad hon är när vi väl tränar. Det är hur kul som helst. :)
Så jag känner att även om vi inte har hunnit träna på ens hälften av det jag skrev om den 17 juni så har vi gjort enorma framsteg på de grejer vi har hunnit få in lite här och där.

Bl.a. har vi tränat massor på "Tyska svängen",
"Hund framför sitt, 1 + 2 + 3 steg bakåt"
och "1 + 2 + 3 steg framåt".

Vi har inte hunnit träna så mycket på "Ligg Ett varv runt om hund" eller "Sitt Ett varv runt om hund" eftersom att jag känner att jag skulle behöva forma fram de övningarna med hjälp av klickern.

"Lägg under gång" upplever jag inte som några större problem. Där är det dagskonditionen på bakbenen som sätter ribban från gång till gång.

"Sitt - framåt spring" tycker både hon och jag är hur kul som helst så det går jättebra. Oftast brukar jag här lägga in en lite svårare övning direkt efter eftersom att hon blir så enormt motiverad och lätttränad av att komma upp i varv.

Just det, en som jag helt glömt att träna på är "Sidosteg höger". Hm... Jag får se till att testa den under dagen och om det inte går så får jag ta upp det med instruktören ikväll.
Bilderna är från websidan: Rallylydnad - sporten för alla!

Making new friends each day

Det är roligt att se att ens 14åriga hund kan få nya vänner. Speciellt med tanke på att det är en kunskap hon inte alltid har besuttit; hur man får vänner.

Idag hälsade vi för andra gången på en liten papillon som bor i ett höghus i närheten. Det är en hanhund på 12 år. Och de började skutta runt som unghundar, eller nja nästan iaf... Sen ville Lady som vanligt avsluta leken och gjorde så med ett skall. Skallet satte igång även den andra att skälla, men det är nog inga problem. Nästa gång förutser jag att de kommer skutta runt ännu mer.

En papillon, ja jag säger då det... Det är annars en av de två raser som Lady allt annat än gillar. Men än kan hon tydligen ändra sig.

Igår då, ja då umgicks vi på tu tass med en wheatenhane på dryga året. Honom har hon inte alltid accepterat, men igår hade poletten trillat ner. De försvann ur sikte en kort stund medan de tränade Stanna och när de kom tillbaka blev lady så glad så glad.
Och satan vad han var fin den hunden - får mig att överväga en till wheaten iaf...

fredag 18 juni 2010

Åskar och mullrar

Lady är skotträdd och åskrädd. För några veckor sen när vi var utomhus och höll kurs när det åskade så gömde hon sig under en bänk. Jag lät henne klara det hela själv. Ett par gånger fick jag upp henne så hon kunde kissa i skogskanten innan hon sprang tillbaka till "sin" bänk. Och sen såg jag bara till att hon hade kommit ur stressen och blockeringen när vi åkte därifrån.

Idag åskar det igen. Nu är vi dock inomhus. Men jag har fönstren öppna, jag vet inte riktigt varför...
Lady låg vid ytterdörren när det började åska och reste sig - inte alls så panikartat raskt som hon brukat - och kom in till mig i köket och la sig under bordet. Hon varken darrar eller hukar med huvudet för att komma bort. Hon verkar helt lugn. Så fort det slutade ösa ner regn så somnade hon.

Framsteg på ålderns höst!

torsdag 17 juni 2010

Att träna på

Det här ska jag komma ihåg att träna på med Lady:
  • U-svängen med hjälp av klicker
  • Magneten med hjälp av klicker
  • Gå fot längre och längre sträcka, helt fokuserad så att jag ska slippa gå böjd som jag har en förmåga att göra hela tiden
  • Front, alltså att hon ska sitta framför mig
  • Höger runt utan att jag ska behöva böja mig ner
Det är ju jag som gör alla fel, hon är ju egentligen superduktig. Som vanligt. Bara hon är motiverad.

onsdag 16 juni 2010

Träning av övningar från pass 3, Rallylydnad

Ja idag träffades jag och Ingegerd, Fonzis matte, med hundarna och tränade lite skyltar.
Vi gick bara igenom varje skylt en gång. De är ju 31 st nu när vi gått igenom alla så det räcker gott.

Vi tränade i ungefär 1 och en halv timme. Vi gjorde så att vi ställde upp 3 skyltar i taget och ett "ekipage" gjorde de tre övningarna i ett svep och sen bytte vi. Så jag och lady fick pausa när det var Fonzis tur och också när vi bytte skyltar. Ganska lagom med pauser på det viset.

Men sen avbröts träningen abrubt... :(
Vi hann väl igenom 20 skyltar, sen fick Fonzi för sig att skälla på hästar i en närliggande hage och naturligtvis sprang han in i staketet och fick en chock. Han blev verkligen medtagen av det hela. Vi stannade en stund till på platsen; Fonzi och hans matte gick en promenad och kollade på hästarna medan jag och lady tränade 4-5 skyltar till. Sen bestämde vi oss för att det bästa ändå var att avsluta och åka hem.
Vi tog en sväng förbi mig och så gick jag in och tog med lite av Ladys smärtstillande/lugnande och så fick Fonzi det tillsammans med köttbullar. Förhoppningsvis klarar han sig på det till imorgon när hans matte ska köpa Valerina. Det är viktigt att inte förminska effekten av en chock utan att ta tag i det och behandla hunden med en gång och precis så som krävs med lugnande, vitaminer och mineraler.

(På mina kurser tar jag upp chockbehandling, men här orkar jag inte redogör för det hela.)

Så mycket för den träningen. Det som är så roligt att träna med någon annan.

Om allt fortfarande är väl med Lady i höst så tänker jag nog annonser efter träningskamrater, ett par stycken behövs bara så att man är fler och har någon som kan säga hur man sköter sig.

Hundarna är alltid duktiga, det är upp till oss att motivera de och se till att de mår bra.

På måndag blir sista passet i grupp för mig och Lady. :(
Jag startar en valpkurs måndagen efter tyvärr. Den var redan inplanderad när jag fick veta att denna kurs blev av, den blev ju så uppskjuten... en månad nästan. Så den skulle slutat förra måndagen från början om jag inte minns fel.

måndag 14 juni 2010

Lite skogsbilder



Fotograf: Stefan Svensson (min far och Ladys husse)

söndag 13 juni 2010

På väg till Valpkurs


Ja, när man är 14 år får man åka vagnen... :)

torsdag 10 juni 2010

Återbesök hos veterinären

I tisdags var vi på återbesök hos veterinären. Tänderna såg ännu bättre ut den här gången - wow tandborstning hjälper!
Örat som hon hade en infektion i sist var helt bra. De tog bakterieprov för säkerhets skull men hittade inga bakterier. Jättebra.

Hon har mått mycket bättre på Metacam sen sist så nu fick vi recept för ett helt år. Vi ska prova att gå ner i dos om två veckor, hon ska ju inte behöva ta mer än nödvändigt. Tydligen kan det ha negativ effekt på inre organ om man har otur.
Huruvida hon ska gå på det eller inte är inget val egentligen. Antingen går hon på det och mår bra men riskerar negativa effekter som kan leda till avlivning. Eller så avlivas hon pga sina ledbesvär.

Vad skulle du välja?
För mig är valet lätt - mediciner.

Träning av övningarna från pass 2

Igår tog jag en kon och en ring med mig till en närliggande plan och tänkte öva lite på övningarna från rallylydnaden. Men Lady var inte riktigt sig själv. Efter ett tag insåg jag att det nog åskade någonstans långt borta. :(

Jag försökte med alla olika övningar en gång, vissa gick bra och andra mindre bra. Vi kom inte så långt framåt i träningen men det kändes som att det i alla fall höll henne sysselsatt så att hon slapp tänka för mycket på åskan.

På kvällen när det var dags för sista promenaden hade det mycket riktigt regnat rejält och troligen åskat också fast jag personligen inte hört något i hemmets lugna vrå.

tisdag 8 juni 2010

Andra passet på Rallylydnaden.

Ja det småduggade lite den här måndagskvällen, men det var inget som störde hundarna och inte heller deras förare. Det enda som var lite jobbigt var att mina reumatiska händer stelnade lite när luften fylldes med fukt så jag tapade godisarna när jag skulle belöna. Och Lady som är van att leta godis på marken letade och letade och letade...
Tyvärr var vi en hund kort idag; skottefröken har börjat löpa. Men då fick ju vi andra mer tid med instruktören. ;)

Det var roligt att se att Uffe verkade tycka att det var så mycket roligare den här gången. Och welshtiken Doris såg så duktig ut. Fonzi och Lady då? Jo visst var de duktiga, men båda tröttnade fortare än förra gången. Och då menar jag inte uttråkade, utan att de blev trötta fortare...

Så vad fick vi göra idag då? Ja mängder, det är knappt så jag minns...

Jag tror att vi började med en repetition av förra passets skyltar. Jag tror inte att vi gjorde något före det...
Här upptäckte jag att om jag håller i godiset blir hon så fokuserad på godiset att hon antingen har hela min hand i sin mun när hon går eller så går hon en bit bakom istället för nära. När jag hade tom hand och belönade från andra handen så gick det bättre.

Sedan skulle vi göra några förövningar innan vi började på åtta nya skyltar. Vi skulle göra en övning som var så att hunden skulle trampa på stället. Var det kanske bara den?
När jag väl hade förstått att det är precis som när Lady steppar, fast hon nu ska vara vid min vänstra sida så gick det lättare. Först gick det knappt alls.

Jag skulle vilja ha två veckor mellan varje pass så att man hinner öva när det är så många skyltar. Hursomhelst... den var det dags för skyltarna, de åtta...
Och här var det bara tal om skyltar som visar riktning.

Sväng höger
Här ska man ha hunden på vänster sida som då blir yttersidan i svängen och får se till att man inte tappar hunden. Jag la märke till att man bäst stod på samma plätt och stampade när man bytte riktning medan hunden var den som gick.

Sväng vänster
Här är det hunden som ska stå och stampa medan man själv går runt hunden åt vänster. Hunden hamnar ju innerst.

Höger runt
Här är precis som sväng höger fast istället för 90 grader så ska man vända tillbaka åt det håll man kom ifrån. Hunden ytterst, tänk på att få med hunden hela vägen.

Vänster runt
Här är precis som sväng vänster fast precis som i höger runt ska man tillbaka samma väg man kom. Hunden är innerst och får trampa på stället en hel del.
De här övningarna när hunden ska trmpa på stället var ganska svåra, jag lät henne gärna trampa för kort eller lång tid så att vi kom i fel riktning när vi skulle fortsätta sen.

270 grader höger runt
Ja ni förstår nog. Tänk er att man åker in i en rondell och ska 3/4 varv. Hunden på yttersidan och du står och trampar.

270 grader vänster runt
Samma här som i förra, nu är hunden rondellen som du ska runt medan hunden trampar.

360 grader höger runt
När vi har kommit såhär långt så handlar det mest om att själv inte bli snurrig. Efter flera såna här varv är det lätt hänt. Och sen ska man alltså dessutom ha koll på vart man kom ifrån och vart man ska?

360 grader vänster runt
Jäklar vad hunden får trampa här. Lady tröttnade nästan. Och det var de här övningarna med så stora varv som det började dugga också och mina händer stelnade. Så när jag belönade mitt i varvet tappade jag godiset och kunde sällans lutföra hela varvet.

Inköpslista: Fingervantar.

Nu då, var vi klara nu? Nej tro inte nått sånt...
Nu var det dags för flera förberedande övningar. Minns jag? Hm...
Hunden skulle sitta framför (front) istället för på sidan. Det här var det viktigast att öva på om man har en hund som är helt inkörd på att sitta på vänster sida.
U-svängen från förra passet. När jag förövade den gick det sådär, men när den kom naturligt sen mitt i en övning eller när vi gick från en skylt till nästa var Lady hur duktig som helst - eller jag?

När det går fel är det jag som ska ta upp spegeln.
När det går rätt är det hunden som får massor av beröm.

Runt på höger sida och upp på vänster sida. Det här är något som jag gör varje dag med mina daghundar. Men Lady är lite mer bortskämd. Här är det svårast att komma ihåg var man har händerna och jag måste komma på ett sätt att få Lady att förstå när hon ska byta fokus från min högerhand till min vänsterhand.

Sen kom det fler skyltar, och här började våra hundförarhuvudet att säcka ihop, och även hundarnas. Jag gjorde bara varje skylt en gång, d v s ett lyckat försök.

Hund framför, sitt,
framåt med hund höger runt
Ja jäkla krångel kan tyckas, men det var lättare än det lät. Hunden ska sitta framför sen gå runt på höger sida bakom mig och sen komma upp på vänster sida. Här får hunden inte sätta sig utan man ska gå vidare mot nästa skylt innan hunden gör det.

Hund framför, sitt,
framåt med hund vänster runt
Det här låter ju som samma sak som ovan, men neeej... Här betyder runt inte att hunden ska runt bakom utan bara in bakom på vänster sida och sen u-svänga upp på samma sida. Åter igen, får hunden inte sätta sig på vänster sida utan vi går vidare.

Hund framför, sitt,
höger runt, sitt
Här ska hunden sätta sig när den kommer upp på vänster sida, innan man går vidare. Hur vet man det? Jo skylten har en röd stopp-signal.

Hund framför, sitt,
vänster runt, sitt
Här ska hunden också sätta sig på vänster sida när den har slutfört u-svängen. Även denna skylt har ett rött stopp-tecken.

Den här gången kom jag ihåg vattenpauser, kisspaus (men tror ni hon kissade?) och mental paus, men istället hann Lady bli nödig på nr 2 eftersom att jag inte hade hunnit rasta henne ordentligt innan kursen. Det finns alltid något att förbättra...

Men nu har vi att göra till nästa gång, men troligtvis hinner vi bara träna onsdag kväll. Förhoppningsvis tillsammans med Fonzi och hans matte.

onsdag 2 juni 2010

"Targeting" inför rallylydnaden

Tidigare idag försökte jag träna lite på magneten utomhus, men Lady hajjade inte vad vi skulle träna mitt i hennes lunchpromenad för... Jag lyckades träna några Sitt Ligg men det var allt. Som tur var så är hon pigg nu på kvällen och jag har tid över.
Så jag tog fram det verktyg som fungerar allra bästa - klickern.

Vi övade på den där övningen som inte hade något namn men som i princip innebär targeting. Jag håller tom hand framför ladys nos. När hon nuddar den så klickar jag och hon får belöning från andra handen. Målet är att man ska kunna röra handen fram och tillbaka och hunden ska följa handen tills man klickar.
Så långt allt väl.

Nästa mål är att kunna gå samtidigt som hunden följer handen. Även det här gick jättebra!

Man måste komma ihåg den allmänna regeln för klickerträning att man ska gå vidare till nästa steg när hunden kan det föregående till 80%.

Jag lyckades röra mig runt i en cirkel och hon följde hela vägen (det var ju det jag kände inte gick så bra på kursen, att jag nästan "tappade henne" bakom mig) och även röra mig några steg förbi en grind och runt en fotboll och hon följde.

Och där slutar vi träningen fär idag. Förhoppningsvis hinner vi träna ett pass till innan måndag, men jag ska träffa mor min en el del i helgen och ha kurser så vi får se.

tisdag 1 juni 2010

Veterinärbesök 25 maj

Ja hur gick det då hos veterinären?
Jo veterinären, en man i ca 30 års åldern, konstaterade att Lady har ont i bakbenen. Han konstaterade även en öroninfektion. Sen till vår förvåning, iaf min, så sa han att hon hade helt ok tandhygien. What?! Behöver fem tänder till dras eller inte?
Jag ska komma ihåg att ta upp den frågan igen på återbesöket den 8 juni.

Vi fick mer tvättvätska till öronen och därtill recept på medicin som ska sprutas in i örat en halvtimme efter örat har gjorts rent. Och vi har verkligen varit duktiga på att komma ihåg detta varje dag och örat ser redan mycket bättre ut.
Något annat vi har varit duktiga med är att borsta tänderna. Jag hittade ett sätt som passade mig och Lady så att det går fort och lätt och ändå blir noggrant gjort. Tyvärr tycker väl Lady inte riktigt om att man rör runt i munnen, men jag känner ändå att hon uppskattar att det går fort.

Angående smärtan i bakbenen då? Jo nu har hon då sedan en vecka tillbaka fått metacam varje kväll. Vi valde kvällstid för att det är på morgonen hon har mest besvär och det kan ibland kännas som om medicinen slutat verka efter ca 18 timmar. Så till frukost är ingen idé. Metacam är smärtstillande och antiinflammatoriskt.

Nu verkar Lady må mycket bättre. De första dagarna på metacam sov hon och sov och sov, och hon sov mycket bättre än tidigare. Detta har ju gjort att hon resten av tiden orkar mer.

Jag är iaf nöjd, och det verkar Lady också vara.

Rallylydnad, äntligen!

/Ja igår var det äntligen dags för kursstart i Rallylydnad. Det började med att instruktören Yvette gick igenom några kontaktövningar för att hunden skulle fokusera mer på sin ägare. Sedan gick hon igenom två olika sätt att föra hunden på sin vänstra sida. Efter det var det dags för skyltar, massor av skyltar!
Sammanlagt 8 skyltar, redan första passet (!). Det hade räckt med 6 skyltar så kunde man fått träna lite mer på varje. Och kan ni tänka er att efter dessa 4 övningar och 8 skyltar så ville hon ta fram fler! Men då var tiden [som tur var] slut. Jag hade personligen kunnat ta en paus och sen tagit några till men det skulle aldrig hundarna orkat. Lady var taggad, men flera av de andra var helt slut mentalt.

Innan jag börjar berätta hur kul alla övningara var så tänkte jag presentera våra kurskamrater...
Uffe - Sankt bernardshund 2 år,
Doris - Welsh springer spaniel 1 år,
Fonzi - Lagotto romagnolo 1 år,
En tik jag inte uppfattade namnet på - Skotsk terrier.

Och så har instruktören en helt bedårande Fransk bulldog.

Nu ska vi se om jag kommer ihåg allt vi gjorde. :S
Vi började som sagt med kontaktövningar - T:et som jag själv lär ut och som är Ladys favorit samt Generalen där man ska belöna med lek. Generalen tyckte Lady var jättekonstig, det bästa ordet att beskriva det med är malplacerad. Hon hade alls ingen lust att leka över huvud taget, nu var det ju dags för lydnad!
Lady var totalfokuserad från första stunden vi kom dit så kontaktövningarna gick ju hur bra som helst. Det enda var väl att om jag väntade för länge med att belöna så började hon att steppa! Och det är ju så svårt att inte fnittra då.

När vi skulle ta in hunden till sidan så fick jag först lära mig en ny övning som kallades magneten. Man skulle ha en hand med godis och lägga mot benet i höjd med hundens nos. Hundens nos dras "magnetiskt" till godiset och då rör man sig bakåt. Sedan rör man sig framåt så att hunden vänder och då har man hunden på vänster sida. För att föra hunden fortsätter man att röra sig framåt, för att sätta eller lägga så höjer resp. sänker man handen. Självklart ska man inte glömma att belöna. Oerhört bra övning, den ska vi ha kul med i veckan.

Här emellan gick hon faktiskt igenom en övning som hon inte gav något namn på där man kan få hunden att följa handen som inte har godis. Jag skulle kalla det targeting, man skulle träna som man tränar targeting med klicker fast med hand istället för pinne eller matta.

Efter magneten följde U-svängen som vi kört tidigare jag och Lady. Jag hetsade Lady lite genom att göra det till en jaktlek för att få med henne, annars tror hon att hon ska sätta sig när jag visar handen i startposition. Då kom instruktören och sa att jag skulle göra det långsammare så att hon hänger med; jag förklarade att jag måste göra såhär så hon inte stannar och då ursäktade sig instruktören och hastade vidare. Det var ju bra att hon inte envisades men hon verkade nästan lite konflikträdd eller så kanske hon kände att hon inte hann stanna och titta mera hur mycket hon än skulle velat se och förstå.

Vi bestämde oss i alla fall för att i första hand använda oss av magneten jag och Lady.

Sedan var det då dags för skyltar...

Sitt
På den här skylten skulle man gå mot skylten, stanna bredvid (alltid på vänster sida sa instruktören, men jag tyckte det varierade rätt bra på den punkten!), sätta hunden och sen gå vidare till nästa skylt. Lady var helt med på vänster sida och att stanna och sitta, men när hon skulle sitta så gav hon tass... det måste vi jobba på. Jag måste belöna i rätt stund helt enkelt.

Sitt Ligg
Här skulle hunden sitta och sen lägga sig från sitt. Man får aldrig vidröra hunden men man får visa med handtecken, men allra helst ska hunden kunna allt på ordsignal. Jag förklarade för instruktören att jag inte vet säkert hur bra lady hör, därför använder jag händerna mycket. Men jag tror att när vi lärt oss det här mer så kommer det gå som på räls.

Sakta tempo, Normal tempo, Snabbt tempo
Här kom det tre skyltar som hör ihop. Instruktören förklarade att på en bana kommer antingen Sakta tempo eller Fort tempo och följs alltid av en skylt med Normal tempo. Det kluriga här var att få hunden att hänga med i det tempo man skulle hålla. Normalt tempo går ju bra, fast jag tror att jag hade en förmåga att gå lite för fort i Normalt tempo så när vi skulle accelerera så hängde inte riktigt Lady med. Mitt normala tempo var hennes snabba. Så jag måste lära mig att anpassa mig efter hennes tempo. När vi skulle gå långsamt så vart jag positivt överraskad av att Lady inte stannade och satt sig en enda gång. Tyvärr måste vi ju gå ännu långsammare nästa gång så att Normalt tempo blir Ladys normala gångart och Snabbt tempo något där hon fortfarande kan hänga med.

Enkel slalom
Här hade instruktören ställt ut fyra koner mellan vilka man skulle gå slalom tillsammans med sin hund. Det var nytt och roligt och inte det allra lättaste att ha koll på hunden, vart man gick och vart man skulle. Men jag lyckades ändå hålla handen bra så att jag fick Lady strax bakom mig istället för precis framför så att jag slapp snubbla på henne. Det här var riktigt kul. Jag ska nog anamma den övningen till skogs. ;)
I enkel slalom skulle man bara rakt igenom hindret, sen väntar nästa skylt om man nu går igenom en bana.

Dubbel slalom
I dubbel slalom ska man tillbaka igen och så är nästa skylt i närheten av den med dubbelslalom.
Här fick vi pausa lite när vi gått enkelt innan vi gick tillbaka. Jag höll nästan på att "tappa" Lady när vi rundade den bortersta konen. Och ungefär här hade det varit bra med en lite längre paus, jag märkte att Lady började tappa koncentrationen. Efter det här gick hon på sparlåga.

Spiral (höger)
Ja den här var krånglig hörni. Tre koner är utsatta. Man ska runda alla utan att gå emellan. Man går in från höger (trots att det alltid skulle vara vänster?) och rundar alla tre koner, sedan de två närmaste och sist den allra närmaste innan jag letar efter nästa skylt. Som instruktören sa så gäller det att hålla räkningen. Och åter igen, det här med att hålla reda på hunden, fötterna och vart man ska... men det ger sig väl det med, får man hoppas.
Jag fick uppfattningen att Lady tyckte det var kul tills vi skulle runda endast den närmaste konen, det tyckte hon var lite onödigt. Och jag med.

Spiral (vänster)
Den här var precis på samma sätt fast man skulle in från vänster. De gör det inte lätt för en kan man lugnt säga. Man får jobba på sina höger och vänster.

Förstår ni att man var snurrig efter alla varv hitan och ditan?
Det ska bli kul att se sen om det är lätt att fatta vilken ordning skyltarna kommer i eller om man förirrar sig på en bana och tar skyltarna i fel ordning.

Till nästa gång ska vi naturligtvis träna massor på den där magneten framför allt. Jag måste komma ihåg pauser också; både mikropauser, kisspauser och vattenpauser.

Hur många övningar blev det här? 5 + 9?

Hur mycket fritid tror de att man har? :P

måndag 17 maj 2010

Sista versen.

Som jag sagt tidigare så är de bra dagarna riktigt bra och de dåliga dagarna... riktigt dåliga.

Idag eller imorgon ska jag ta mig själv i kragen och ringa och boka veterinärtid. Vi förbereder oss på 2 scenarion: 1) Hon lider för mycket, dags att somna in. 2) Hon har ont men kan få ett tag till med smärtstillande.
Och även om scenario 1 är det som är bäst för Lady, så är det ju det som är svårast att ens säga högt.

Igår fick Lady vila från valpkursen. Och det var lika bra, för sen berättade min far att hon haft en riktigt jobbig dag med benen. Det märktes när vi skulle hem till mig på kvällen. Det tog nästan en halvtimme att gå, mot 15 min i normal promenadtakt. Svansen hängde, huvudet hängde, hon kämpade verkligen. Sista hundra meterna satte hon fart som vanligt, men den här gången var det ingen risk att inte hänga med henne.

torsdag 13 maj 2010

Ny förälskelse.

Foxterriern Viggo har fått konkurrens.

Ja idag följde Lady som vanligt med på Valpkurs. Sen sist har schnauzerhanen blivit könsmogen och oj vad Lady var intresserad.
Hon bestämde sig ganska snabbt för att han nu var hennes boytoy och ville först inte släppa fram tikvalpen till honom. Men, jag har ju ganska bra lydnad på henne så jag fick henne genast att komma på andra tankar.
Så hon släppte själva vaktandet av "hennes Nisse" men skulle fortfarande vara nära honom och t o m gnida sig lite mot honom. Vilken tur att hon inte längre kan löpa. haha. Då skulle det nog genast blivit wheaten/schnauzer-valpar om hon fick bestämma.

De dagar som är bra är riktigt bra. Då är hon social med andra hundar, lever ut på kurser och tycks njuta av allt hon gör.

Ny bästis.

Igår träffade jag och Lady vår granne ute på promenad. Det var första gången Lady träffade hennes hund Tjockis. Tjockis är en blandrashund som ser ut som en blandning av whippet och basenji. Hon är en tik på 1 år, kastrerad. Och Lady lekte!
Tjockis sprang runt henne och gjorde lekinviter och skällde och Lady hoppade mot Tjockis och skällde tillbaka.
Enda gången hon inte tckte det var kul var när Tjockis var bakom och nosade på rumpan. Lady verkar inte ha så bra vidvinkelseende längre.

Det är så kul när hon gillar någon, och en tik! helt otroligt faktiskt. Men kastrerade tikar går ju oftast an.

tisdag 4 maj 2010

Ladys ben sviker henne allt oftare

Ja nu är det nog bara en tidsfråga innan hon inte orkar längre.
I början vek sig bakbenen ibland när hon skuttade eller vände sig häftigt. Nu krälar hon fram när hon legat en stund. Hon krälar tills hon får fäste och kan resa sig upp.
Igår morse gnydde hon när hon krälade och när vi var ute på morgonrunda gnydde och och kunde inte stödja på vänster bakben alls. Det bakben som hon för några år sen blev påkörd på av en bil som kom i hög fart på en 30-väg.
Ibland kan man se i blicken att hon inte vet vad hon ska ta sig till.
När jag försöker hjälpa henne upp har hon börjat gnälla till ibland som om hon har ont i ljumsken eller insidan av benet. Eller är det juvret igen?

Jag höll totalt på att ramla omkull av ledsamma känslor igår när jag såg på min far att även han (till slut) har accepterat att nu är det bara en tidsfråga.
Han som vägrat ge med sig; nu när han insett allvaret då måste det vara riktigt allvarligt.

onsdag 21 april 2010

Balans

Att balansera en gammelhunds liv är inte det enklaste. Om vi gör för mycket, om hon är mer om för mycket, någon dag då kan hon bli orolig och alldeles för trött och minnet verkar sämre då. Om vi i princip inte gör någonting förutom gå promenader, som när hon är hos min far tisdagar - då är hon ett energiknippe utan dess lika onsdagar. Hon skäller på allt och har inte ro att vila en sekund.

En vuxen hund eller unghund kan man ha fullspäckade dagar med om de följs av vilodagar. Men en gammelhunds liv måste man balansera på en lintråd, helst lika mycket/lite att göra varje dag så att hunden mår som allra bäst varje dag.

fredag 9 april 2010

Valpkurs

Ja igår fick Lady följa med på en valpkurs. Det var första passet och valparna var bara två stycken. Den ena av ägarinnorna hade önskat en valpkurs kvällstid mitt i veckan och eftersom att jag vill att alla som skaffar valp ska gå valpkurs så gick jag med på att starta en.

Både jag och Lady tyckte att det var kul, Lady mest övningarna och sen strosade hon runt lite på egen hand. Den ena av valparna lärde sig snabbt hur man "umgås" med en äldre tik, den andra behöver nog några fler pass. Han var inte så lite envis på gränsen till dumdristig.

måndag 11 januari 2010

Ont i magen?

Idag skulle jag lyfta Lady men en hand under rumpan och en under magen, då skrek hon till och högg efter min hand. Inte bra.
Nytt försök, samma sak.
Tredje försöker flyttade jag handen en bit, då gick det.

Suck.

torsdag 7 januari 2010

Bästa nyåret och bästa julen

Julafton firades tillsammans med två andra hundar och två katter. Det gick över förväntan, för att inte tala om att katterna inte ens ingick i den förväntan. Lady hade värsta lyxdagen eftersom att vi var bortbjudna, hon hittade undangömda märgben överallt. Och så fick hon två grisöron i julklapp. det blev så mycket att hon t o m lät valpen som bodde i huset äta upp sitt grisöra. (Som Lady faktiskt hade tagit ifrån honom först.)
Men mycket ska man se innan öronen trillar av.. eller hur var det nu.
Att se Lady vara i samma rum som en katt och antingen inte bry sig eller inte se den var helt klart en fröjd. Att se henne sno runt snabb som blixten för att jaga tillbaka en annan uppför trappan spred skrattsalvor ska ni veta.

Nyårsfirandet inkluderade som vanligt att bli halvt nedsövd av lugnande tabletter. Förutom att just nyårsafton gick bättre än tidigare år så har Lady nästan helt slutat att reagera på skott. Ljussken är fortfarande inte kul, men vi är oerhört glada över att Lady slutat bry sig om skott. Det kan ha hjälpt att det har jagats mycket rådjur i skogarna runtomkring så skott har varit enormt vanligt under oktober till december.

Eller hör hon helt enkelt sämre?
Tja, isf så är det ju bra att något gott kommer ur att åldras.