Borsta tänderna?

När jag höll teorilektion i söndags så pratade vi bl.a. om förebyggande hälsovård för hund. Då fick jag frågan om jag brstar tänderna på min egen hund. Jag sa att nej det gör jag inte.

Men igår tänkte jag, det skadar inte att testa. Hon gick nämligen runt och smackade massor som m hon fått något mellan tänderna.

Så jag gjorde ett första försök. Lady var inte alls med på noterna.

Sen tänkte jag efter och bestämde mig för att bara försöka borsta ena yttersidan, hennes högra. Och hon är så snäll och duktig jämt, hon kommer och sätter sig i min famn när jag sitter på golvet och kallar henne till mig. Hon t o m viftar på svansen när jag tar fram tandborsten. (Ja jag använde en vanlig tandborste vid detta första försök.) Så genom att bara vinkla upp läpparna på höger sida kom jag åt att borsta, och hon smackade lite, men annars gick det hela smärtfritt. Och hon verkade inte alls tycka det var jobbigt även om hon blev glad när det var över. Hon reagerade likadant som när jag borstar hennes päls, och det tror jag inte hon tycker är obehagligt.

Framför allt så tror jag att det är närheten och att bli ompysslad hon kommer för, sen om man tar fram en borste, kloklipp eller tandborste verkar spela mindre roll.

När jag igårkväll skulle göra mitt sista badrumsbesök inför natten följde Lady mig hack-i-hälinen. Och det måste jag säga är ett av hennes inte alltför tydlig ålderstecken. Förut kunde hon nöja sig med att bara ligga i ett hörn när jag gick runt i lägenheten, men nu ska hon hänga mig i hasorna hela tiden. Och jag bor bara i en etta!
På morgnarna kan hon ligga stundvis i sängen och bara slappa, speciellt om min pojkvän ligger kvar och sover. Men annars så rör hon på sig så fort jag gör det. Och behovet av närhet ökar ju med åldern, äldre hundar behöver mer sällskap än när de var 5 år.

När Lady som igår beter sig som en valp hela dagen, altså överdrivet, som om hon inte har en krämpa i världen. Då är min far jätteglad, och jag också naturligtvis, men samtidigt undrar jag om det bara är snön hon är glad i och om hon helt enkelt har en bra dag. Ibland tycker jag hon verkar lite dement.. ja ni vet, lite för mycket valp för att bara vara det i benen.

Det är lite synd att hundar inte kan svenska.

Igår kväll fick även Lady såna där aktiveringryck som en del valpar kan få. Så då tog jag först fram hennes pringles-burk. Den lägegr jag två godisar i och sätter på locket så hon får jobba med att öpnna och sen få ut.

Sen tog jag fram hennes vattenflaska med bara hålet i toppen, den är jobbig att få ut något ur. Hehe. Men hon är envis.

Och sist men inte minst hade jag lagt in lite godiar i en handduk som jag vikt ihop som hon med tassarna ska försöka vika upp.