Om Lady

Lady är en tik av rasen Irish softcoated wheaten terrier. Hon är 96:a, med andra ord så fyllde hon 14 år nu i februari.
Hon älskar allt i matväg men är ganska kräsen när det gäller lek. Pipbollar funkar dock alltid. Hon bor halva tiden hos husse Stefan och halva tiden hos Stefans dotter Camilla. Hos Camilla delar hon lyan på vardagar med tre hanhundar i ålder 5 år, 17 mån och 18 mån. Lady är flockens matriark, något hon själv utsett sig till, och trivs superbra med.

måndag 23 november 2009

På hunddagis.

Jag som är Ladys matte har ett hemmahunddagis. Lady är med mig Måndag, Onsdag och Fredag. Tisdag och Torsdag är hon hos min far och vilar, hon orkar inte med de andra hundarna alla dagar i veckan.
När man är 13 år får man bli lite särbehandlad.

Idag på dagis så låg pinschern i soffan i hundrummet och Lagotton på golvet vid grinden. Jag satt i soffan. Lady skakade på sig och föll ihop... Hon kunde inte resa på sig själv och var genast på sin vakt mot pinschern. Jag hjälpte henne upp och sen gick hon och la sig på sin nya favoritpläd melan soffans ena hörna och väggen. Där finns ett element som hon gillar att värma sig mot.

Hennes ben bär henne inte alltid, men det här var första gången hon föll ihop av att bara skaka på sig. Suck.

onsdag 18 november 2009

Som sagt...

Jag och Lady är ju periodare. Nu sen några dagar tillbaka har vi återupptaget det här med klicker. Lady formligen älskar klickerträning sen hon insåg att hon med rätt beteende kan få mig att klicka.

Så villa beteenden klickar jag för då? Jo just nu håller vi oss till tre nya (utöver hands up, tassen, sitt, ligg och kryp som jag klickar för ibland för att hon inte ska bli för frustrerad eller när jag vill göra framsteg och hon håller på att tröttna):
  • Backa, på handtecken nu när hon försått själva rörelserna med benen
  • Steppa med frambenen
  • Boxas med frambenen

Backa är ett beteende som jag jobbat stenhårt på och som sitter lika stenhårt hos henne nu. Hon gör det gärna i vardagen numera, det har ersatt gnäll när hon vill ha uppmärksamhet. Skööönt!
Steppa kom ur backandet som kom ur att hon tar några steg bakåt innan hon sätter sig. I Backa klickade jag helt enkelt inan hon hann sätta sig och med Steppa klickade jag ännu tidigare. Just nu lär jag henne att skilja på backa och steppa.
Boxas kom ur Tassen. Istället för att ta emot tassen lät jag den bara nudda min hand och glida av, först klicade jag oavsett vilken tass, sen ökade jag till att hon skulle höja först ena sen andra innan jag klickade. Då trodde hon först att jag bara klickade för höger men sen förstod hon att det var båda som behövdes. Den här har vi dock mest jobb kvar med.

Och kul är det!

hur ofta tränar vi?

2 pass om 10 försök morgon och eftermiddag. D v s 40 försök sammanlagt. Men bara måndag, onsdag och fredag. De dagar hon är hos mig tillsammans med daghundarna.

fredag 3 juli 2009

Rädd hund räddar dagen.

Idag har jag haft Lady hela dagen. Helmysigt kan man tro, men blixtar och dunder gjorde dagen mindre mysig. Lady vart så rädd att hon gick runt i lägenheten och kissade på sig. Stackarn.
Hon lugnade sig när solen kommit fram igen, men så fort den försvann blev hon orolig igen.

För er som freakar av lite hundkiss på golvet - jag har skurat alla golv med allrent och sen igen med såpa där hon kissade.

När Zack - blivande dagishund - kom på visning idag fick Lady ligga i min sovdel. Hon hade en tillräcklgit jobbig dag utan att behöva träffa en främmande hund. Hon skötte sig bra. Vi sågs utanflr först och gick en rastningssväng innan vi gick in. Hon viftade faktiskt på svansen när jag sa varsågod till Zack att komma in i lägenheten. Hon gillade honom även om hon inte vill leka. 3 år vet ni, inte för ung men tillräckligt för att visa henne den respekt hon förtjänar. haha.

Vi tog en längre promenad efter middagen jag och Lady. Vi gick till gravfältet och hade lite nosaktivering som hon älskar så. Spår och sök och leta. Spår och leta är roligast, men sök (att hitta en föremål) går lättast inom en tio meters radie, sen tappar hon fokus och kommer tillbaka istället. Nosaktiveringen lugnade ned henne.
Vi tog vägen hem genom skogen, och det var då jag tappade bort mig. Så jag sa till Lady - Vart går vi nu? Hon såg på mig och sen satte hon stadig kurs in i skogen bort från stigen vi gick på. Jag frågade mig själv en sekund ifall jag skulle lita på henne just nu, hon har visat sig lite dement idag. Men jag kom snabbt fram till att när hon får en uppgift tar hon den på fullaste allvar och blir helt klar i knoppen så jag följde hennes staidga takt ca 10 meter bakom och visst kom vi hemåt!

Lady saves the day.